Ett sextiotal bilar
på sommarträffen i Söderhamn

Av Bengt Andersson

När jag för några månader sedan fick höra att Sommarträffen skulle hållas i Söderhamn tänkte jag strunta i att åka eftersom jag trodde att Söderhamn låg långt norrut i Sverige, så att det skulle bli en lång resväg. Efter en koll i min kartbok fick jag klart för mig att det var cirka 34 mil mellan Katrineholm och Söderhamn. Det är en ganska lagom resa i en PV 444, så naturligtvis begav jag mig dit.

Träffen ägde rum på Moheds flygplats som är belägen 12 kilometer utanför Söderhamn, och som är ett gammalt militärflygfält. Söderhamn har ju även idag en flygflottilj, F15, men Moheds flygfält är idag hemvist för sportflyg och fallskärmshoppare.
Söderhamn måste ha en av Sveriges mest aktiva fallskärmshopparföreningar. Under de tre dagar som vi vistades där hoppades det hela tiden. Under de ljusa timmarna på dygnet såg man nästan alltid några fallskärmar på himlen. Möjlighet till så kallat “tandemhopp” fanns, men jag tror inte någon av PV-klubbsmedlemmarna tog chansen.
Platsen var perfekt att ha träff på . Där fanns en idrottsgård där alla aktiviteter på träffen utgick ifrån Och från den var det gångavstånd till campingen och vandrarhem.

Långväga besökare

Helgens aktiviteter började på fredagskvällen klockan 18.00 med korvgrillning. Här samlades vi och pratade PV. Alla försåg sig med grillad korv och bröd. Tillgången på korv var rikligt och klubbmedlemmarna satte i sig 280 korvar på några timmar.
Medan korvgrillningen pågick rullade det in nya träffdeltagare hela tiden. Gänget från Piteå kom som brukligt. I år hade de 55 mil enkel resa. En annan som åkt långt norrifrån var kontaktmannen i Norrbotten Karl Göran Blom från Malmberget som deltog tillsammans med sin familj och två PV 544.
Paret Renate och Herman Flissikowski från Tyskland hade tagit sin PV 544 A och kört de 170 milen enkel resa till träffen. Det här personerna kan man verkligen kalla för entusiaster.

Lite senare under kvällen anlände styrelseledamoten Ulrik Wänersten från Sollentuna i sin PV 444K med tillhörande husvagn. Han hade råkat ut för lite problem med bilen under vägen. Motorn hade gått varm, troligtvis på grund av att den jobbat lite hårt med att dra husvagnen. En B4B motor knäcker man dock inte så lätt. Efter att motorn fått svalna kunde Ulrik ta sig fram till träffen med hela ekipaget.
När vi fram på kvällningen var mätta och belåtna, men något frusna av att stå ute i den lite råa kvällsluften och prata PV, gick vi tillbaka till vår stuga för att inta lite varmt kaffe. När vi kom till stugbyn var det som att flyttas tillbaka till sextiotalet. Utanför varje stuga stod det en PV parkerad. Hade man blandat upp det med lite gamla VW och SAAB hade man kunnat svära på att tiden gått bakåt.

Rallydags

Lördag morgon var vädret vackert men blåsigt. Vi begav oss till Idrottsgården för att inta den frukost som arrangörerna ordnat.
Det var en suverän frukost. För tio svenska riksdaler fick man fil, flingor, kaffe, te, juice och mackor m m. Det gick att äta så man stod sig en stor del av dagen.
Klockan 10.00 var första start i rallyt som i år var nio mil långt och gick på väldigt fina vägar i trakten av Söderhamn. Proven bestod av en blandning av frågor och praktiska prov.
Frågorna handlade både om Volvo och andra saker, som till exempel vilket år regeringen beslutade att sjätte juni skulle vara nationaldag.
De praktiska proven inleddes med att man skulle cykla på en cykel som var ombyggd på sånt sätt att den svängde åt motsatt håll som styret vreds.
Själv trodde jag inte att det skulle vara något problem, men ack vad jag bedrog mig. Det gick inte att cykla en meter och det var stora problem att bara leda cykeln. En av funktionärerna visade dock att det skulle gå att cykla, men han hade ju tränat.
Nästa manöverprov var att man skulle bedöma höjden på en tyngd som hängde i ett snöre. Vitsen var att man skulle kunna köra bilen under snöret. Inte så lätt det heller.
Efter några mils körning kom vi fram till något som kallas Östra berget. Här finns Oscarsborg som är ett utsiktstorn varifrån man kan se hela Söderhamn. Tornet invigdes 1895 och uppförandet finansierades genom två fester som hölls 1893 och 1894. Insamlingen gick så bra att tornet kunde byggas i sten istället för trä som var planerat.
För vår del fanns här två väsentliga aktiviteter. Dels skulle man kasta pil som var ett prov i rallyt och sedan kunde man förse sig med kaffe och mackor från en cafeteria för att stilla hungern.
När vi satt där och fikade fick vi även se en flyguppvisning med Viggen från F15 som flög över staden. Det var naturligtvis inget arrangemang från PV-klubben, men tydligen pågick någon form av flygdag samtidigt.
Efter fikat tog vi plats i bilen och fortsatte de sista milen på rallyt. Vi passerade ett prov där man hängde en tyngd i bakre stötfångaren och sedan skulle man backa över en tavla med olika poäng markerade. Det var väldigt svårt, så för min del blev det poänglöst.
Vid målet skulle man gissa på utslagsfrågan, som var hur många ärtor som fick rum i en fyrväxlad Volvolåda med innehållet kvar.

Uppvisning med fyrhjulsdrift

Vid målet stod även några fyrhjulsdrivna fordon till beskådan. Den ena var den kända BIG SWEDE som är en ordentligt ombyggd Duett. Det är väl bara karossen som fortfarande är från Duett. Resten är från andra fordon och egentillverkade delar.
Motorn till exempel är en Ford V8 på 460 kubiktum. Men det går säkert åt en del effekt för att driva runt de enorma hjulen. BIG SWEDE visades inte bara upp stillastående utan det bjöds på uppvisning i den högre skolan. Uppvisningen hölls vid Florsjön och där visade man att BIG SWEDE även kan användas som båt. De stora hjulen har tillräckligt stor flytkraft och i aktern finns en propeller. BIG SWEDE har faktiskt åkt fram och tillbaka över Öresund. Med en sån bil behövs ingen Öresundsbro.
Herman Flissikowski som vann pris för längst färdväg fick som pris sätta sig i högerstolen och åka med under uppvisningen.

Prisutdelning

Klockan 18.00 på lördagskvällen skulle prisutdelningen ha ägt rum , men den flyttades till 17.30. Tyvärr fick inte alla träffdeltagare information om detta så när en del anlände var prisutdelningen nästan färdig.
Årets vinnare i det stora Sommarrallyt blev Börje Smedbäck från Torshälla. Börje rattade tillsamans med sin hustru deras rubinröda PV 444 LS runt rallyslingan.
Efter avslutad prisutdelning kunde vi sätta oss till bords och äta en jättegod middag. Det var verkligen gott med mat efter att ha tillbringat en hel dag i sin PV.
För dansmusiken svarade Lars Mobergs orkester från Söderhamn och PV klubbens medlemmar visade sig ha oanade kunskaper i sällskapsdans.
En rallydag tar ut sin rätt , så jag lämnade dansen och gick till stugan för att sova ut innan söndagens marknad.

Marknadsfynd

Söndagmorgon visade sig ha ännu finare väder än lördagen. Efter en stärkande frukost begav vi oss till marknaden för att försöka göra några fynd. Det var inte så många säljare, men lite saker fanns ändå för hugade spekulanter.
Klubbens resevdelslager fanns naturligtvis på plats och där var det en livlig kommers hela dagen.

Finaste bil i olika klasser

När man fyndat klart kunde man passa på att gå runt och titta på alla bilar som stod uppställda. Det fanns röstsedlar som skulle fyllas om man ville rösta på finaste bil i olika klasser. Klasserna var PV 444, PV 544, PV 445, P 210, PV 445 / P 210 chassie, P1900 och ”peoples chioce”.
Med så många fina bilar var det svårt att rösta, men till prisutdelningen som hölls klockan 12,30 hade arrangörerna lyckats kora några vinnare.
I klassen för PV 444 segrade lördagens rallyvinnare Börje Smedbäck från Torshälla med sin PV 444 LS –57. PV 544-klassen vannBörje Eriksson från Borlänge med sin röda PV 544 Sport. Skåningen Lars Helgesson vann klassen för P 210.
Några Volvobyggda PV 445 anlände aldrig till träffen , men några chassielevererade bilar kom och tävlade i den klassen. Här vann Lars Arrby från Örebro med sin kända marknadspickup.
Någon P1900 dök inte heller upp på årets sommarträff så något pris i den klassen kunde inte lämmnas ut.
PV-klubben välkomnar ju även ombyggda fordon av rätt modell så givetvis fanns det en klass för dessa. Segraren där blev en av arrangörerna –Patrik Larsson, som fick första pris i klassen med sin röda P210 från 1966.
”Peoples choice”, eller folkets val om man så vill, blev en tät historia. Tre bilar fick lika många röster. Efter lite funderande och konferrerande med de berörda parterna enades man om att skilja dem åt med lottens hjälp.
När lottningen avgjordes var spänningen stor och vinnare blev Ulrik Wänersten från Sollentuna med sin fina PV 444 K från 1956. Den som har sett Ulriks bil inser säkert att det var en rättvis vinnare i klassen.
Efter prisutdelningen var årets Sommarträff slut. Vi som var där får tacka Pär Sundquist, Patrik Larsson och Erik Henriksson med medhjälpare för årets upplaga av Sommarträffen.